Det finns en stor lögn i samhället, och den nuddar vid besatthet av attraktion, särskilt vid det yttre. Sanningen är snarare att nyckeln till äkta och långsiktig attraktion är sårbarhet, som kommer inifrån.

Vi satt i soffan, jag och Maria. Det vi egentligen hade mellan oss var ett projektarbete, men det fanns något annat mellan oss, i hur vi var kompatibla och hade personkemi. En nervositet fann sig inom mig, som visste om det här och så gärna ville ta upp och säga det. Men i det tillfället var jag rädd för att vara sårbar. Till slut bestämde jag mig att jag skulle ge attans på att leva mitt liv som jag vill, och inte låta mig begränsas av något. Därför sa jag öppet ”Jag kan inte undvika att känna det här, och jag tror att du känner detsamma. Det finns något mellan oss. Något som gör att vi kan prata om vad som helst. Vetskapen om att vi delar liknande värderingar och har en bra personkemi. Därför vill jag utforska det osagda, och se om det kan finnas något mellan oss. Och med det sagt är det jag menar med det här utlägget att jag vill dejta dig”. Hennes svar? Förutom ett leende gav hon mig i respons ”Vad modigt sagt av dig. Jag känner detsamma.”. Och i det tillfället bar vi iväg på nya äventyr tillsammans i en djupare, meningsfull relation. Sensmoralen i berättelsen? Jag vågade vara sårbar genom att ta upp mina känslor. Jag var ärlig och uppriktig, och var okej med att hon skulle säga nej.

Tidigare hade jag själv läst många böcker på ämnet attraktion och hittat tekniker och massor av attityder som skulle attrahera kvinnor. Funkade det? Ja, ibland. Problemet är att besattheten vid attraktion är en kortsiktig lösning. När den du attraherat kommer förbi din ursprungliga ridå kan det som finns där vara förskräckligt oattraktivt. I grund och botten har det att göra med att du inte varit dig själv, och när en relation fördjupas kommer den andra personen att inse vem du faktiskt är, oavsett om du vill det eller inte. Det som händer då kan vara att de tekniker du använt för att t.ex. få dig att verka mer cool än du är skapar en lögn. Lögnen undanröjs och personen du attraherat ser dig för vem du faktiskt är, ser lögnen, och ser inte att du var den där coola personen du utgick dig för att vara. I den sitsen är du i en situation som inte går att rädda. Men lösningen finns nära till hands.

Första gången jag var sårbar på riktigt fick jag en underbar insikt. Det här med hur du ser ut är en sekundär form av attraktion. Min erfarenhet säger mig att män typiskt ser kvinnor mer ytligt. Kanske det också är varför kvinnor sminkar sig, för att de också vet om det. Kvinnor ser på saken helt annorlunda dock. Deras attraktion byggs inte på ditt utseende vid första anseende (förutom i appar som Tinder, där det egentligen är det enda de får se, vilket återigen skapar ”evidens” för lögnen), utan snarare om hur sårbar du är. Vad är då sårbarhet?

Sårbarhet kan karaktäriseras av att du vågar vara dig själv och är säker i det. Det finns så många situationer det här kan förlängas till, och du kommer se det här överallt. Det är sårbarhet när du…

• Frågar om en persons nummer. Du visar sårbarhet genom att vara okej med att du blir avvisad.
• Vågar vara ärlig. Ärlighet är en dygd som påvisar självsäkerhet.
• Vågar gå fram till en okänd människa och direkt uttrycka din attraktion. Sårbarheten ligger även här i att du är sårbar för att bli avvisad, och du är okej med det. Det här är kraftfullt!

Du visar å andra sidan inte sårbarhet när du

• Använder tekniker eller metoder för att attrahera någon. I grund och botten handlar det här om att du inte är säker i dig själv för att du ska kunna vara dig själv. Inse att när du naturligt är dig själv kommer många ”tekniker” att hända av sig själv, och det är målet.
• Inte säger vad du tycker. Du är rädd för att vara sårbar, eftersom du för 200 000 år sedan hade kunnat blivit avvisad från gruppen om du var avvikande.
• Inte visar känslor. Den största lögnen av dem alla är vad samhället tycker vi ska vara. Män ska inte gråta, säger samhället. I kontrast är män som är personliga, som visar att de har känslor, starka individer som visar sårbarhet. Det här gör dem flertalet gånger mer attraktiv än en man som är instängd i sig själv.

Kontentan av inlägget är att du ska våga vara dig själv. Var okej med nervositeten som dyker upp i situationer när du ser en snygg tjej som du vill prata med. Den känslan kommer förmodligen aldrig att försvinna, men du kan hantera hur du tolkar den känslan. Egentligen är ju nervositeten en känsla av upprymdhet! Tänk vad du kan åstadkomma bara du är dig själv och är säker med det. Alla imperfektioner och allt. Nya vägar kommer att visas för dig och du kommer aldrig att kunna vända tillbaka.